Arkiv för november, 2010

Kärlekens Själar säger aldrig farväl

Posted in Kärlekens Själar säger aldrig farväl. on november 20, 2010 by theo95

Hinner inte skriva så ofta som jag skulle vilja, har en liten 3åring som springer runt benen och kräver sin tid. Jag älskar mina barn…alla TRE.

Men två av dem har jag i min närhet hela tiden och till dem kan jag ge min kärlek, krama och tala med…

Men min älskade Theo kan jag bara tala till  i tystnad eller här, som blir små brev och tankar till just honom…mitt barn som jag sörjer så djupt och längtar så mycket efter varje dag.

Fick helt oväntat en bok av en underbar kvinna, en som tänkt på just MIG o THEO. Hon har skrivit ett personligt brev och gav mig en bok som är helt fantastisk. Texterna går in rätt i själen och de beskriver precis som jag känner mig. Tack snälla du för omtanken. Hon var så rädd att hon skulle strö salt i såren, om du bara visste hur rörd jag blir av omtanken och hur mycket jag längtar efter att få tala om Theo. Många är så rädda för sorgen för den är svår och jobbig att möta och jag kan själv tänka mig att många känner sig obeväma i mitt sällskap. Vet inte vad de ska säga, tänk om jag råkar säga något om Theo. Tänk om hon börja gråta…oftas gråter jag inte inför andra och gör jag det när du talar med mig så har du berört mig och det är en gåva inget läskigt.

Vet att jag skrivit om den ”TOMMA STOLEN”…

Jag undrar fortfarande när han ska komma hem och sätta sig vid vårt frukostbord igen…men det gör han inte, det är 4½år sen han satt vid vårat frukostbord och pratade om vad han skulle göra den dagen och vilka kompisar han skulle vara med!

Jag var helt oförberedd på DEN SAKNADEN..det stora såret i min själ som aldrig mer kan läkas helt.

 Jag måste lära mig att leva med sorgen som en del av min vardag…SOM KOMMER VARA MIN I RESTEN AV LIVET.

Här en tjej som längtar så efter sin  storebror Theo. Hon hade inte fram tills hon blev sex år, levt en enda dag utan sin stora förebild, sin idol och underbara bror som idag skulle gått i nian.

Här hade hon på sig ett par ängelvingar, det hade hon då och då. Hon ville så gärna flyga till Theo, krama om honom och höra att han hade det bra. Hon undrar det fortfarande…om han har det bra och inte är ensam…hon är orolig för det.  Fortfarande Orolig för oss i familjen och andra vänner, kan komma in och haft mardrömmar om att någon mist sitt liv.

Det finns inget skydd för den smärtan och skörhet som jag känner. Jag har inget att gömma mig bakom, det är som att huden slitits loss från kroppen och du är helt sargad och trasig.

Aldrig har jag kämpat så mycket som jag gör nu, kämpar för att komma tillbaka till livet, med ett utslitet hjärta , trött själ och många sömnlösa nätter. . Att varje dag behöva kliva upp och veta att DU SAKNAS MIG THEO…NÅGOT SÅ OERHÖRT MYCKET!

Ingen man älskat på allvar försvinner…de finns för alltid inflätat i en själ och hjärta för alltid..så länge du själv lever.

ÄLSKAR DIG THEO MER ÄN LIVET/Mamma

Till mina underbara nära och kära och andra som tänker på oss sänder jag världens största kram med värme och kärlek/ Mimmi

Livet är kort, våran historia skrivs varje dag och det går fort…livet är en storslagen gåva!