Arkiv för mars, 2009

Jag har förlorat mitt barn…

Posted in Jag har förlorat mitt barn... on mars 31, 2009 by theo95

Jag har förlorat mitt barn…

Hur många gånger har jag inte hört att tiden läker alla sår!

Inte det här såret, det här såret läker inte tiden.

Såret kommer att finnas inom mig tills den dagen jag slutar andas.

Just nu i denna stund vill jag bara komma till dig, Theo. Jag är så trött på mitt liv och hur det har blivit. Jag orkar inte leva så här längre.

Det är jobbigt att hitta ett nytt sätt att leva sitt liv, hitta nya vägar att gå  och söka mening.

Jag vet att min familj är en mening att fortsätta, men ibland blir sorgen och smärtan så oerhört stark. Det gör ont i mig av saknad efter min Theo.

Jag känner också att det kommer ta så långt tid innan jag får träffa min Theo igen.

Jag saknar honom varje sekund, i varje andetag jag tar och i varje sak jag gör. Så är jag rädd att jag ska glömma min Theo…inte en chans!!!!!!

Det som är jobbigt är att jag inte får en stund för mig själv där jag tillåts att sörja honom, där jag kan minnas och känna känslor. Både sorgsna och glada minnen.

Det tar på krafterna att bli så ledsen av saknaden så jag behöver TID att få göra det. Det går inte på en kafferast… Jag tror jag behöver göra det för min egen skull. Jag kommer inte vidare i sorgen för att jag får aldrig tid att sörja!!!! Jag bara skjuter det framför mig!!!!!!

dsc_0128

Nu måste jag sluta att skriva om mina tankar o känslor för Jonatan kom…

Jag får aldrig tänka klart…det är jobbigt!!!!!!!!!!!!

Mamma älskar dig så oerhört mycket…jag älskade dig i livet och jag älskar dig i döden…för evigt. kramar mamma<3.

Theos vänner…

Posted in THEOS VÄNNER... on mars 13, 2009 by theo95

SKULLE SÅ GÄRNA VILJA DELA MED MIG AV TEXTER OCH BILDER JAG FÅTT AV THEOS VÄNNER…

HAN BETYDER FORTFARANDE SÅ MYCKET FÖR DEM…IBLAND NÄR JAG TRÄFFAR DE PÅ STAN FÅR JAG SÅNA KRAMAR SÅ DET KAN NI INTE FÖRSTÅ.

VI DELAR EN SAKNAD OCH SORG.

theo-klassen-006

theo-klassen-010

theo-klassen-012

theo-klassen-001

theo-klassen-003

theo-klassen

theo-klassen-013

theo-klassen-011

theo-klassen-004

theo-klassen-002

theo-klassen-005

5b-020

 

 

 

 

 

 

 

theo-klassen-009

SITTER HÄR MED TÅRAR I ÖGONEN OCH EN KLUMP I HALSEN. VI HAR FÅTT SÅ MÅNGA FINA BREV OCH BILDER AV KOMPISARNA TILL THEO.

JAG ORKA NU TITTA LITE OCH MINNAS. NÄR VI FÖRST FICK DEM SÅ LÄSTE JAG OCH BARA LA UNDAN. NU KAN JAG LÄSA ORDEN BAKOM OCH FÖRSTÅ HUR OMTYCKT MIN ÄLSKADE SON VAR OCH ÄR.

DET ÄR MINNEN SOM KOMMER FRAM OCH FÅR MIG ATT TÄNKA TILLBAKA PÅ GOTT OCH ONT. KROPPEN HAR ÖVERLEVT NU MÅSTE JAG LÄKA MIN TRASIGA SJÄL. DET KOMMER TA TID…HELA LIVET.

JAG BLIR ALDRIG HEL FÖRRÄN JAG TRÄFFAR MIN SON IGEN.

MÅSTE BARA FÅ BERÄTTA ATT EN AV MINA BÄSTA VÄNNER OCH MIN SVÄGERSKA HAR SUTTIT OCH GÅTT IGEONOM 30 TIMMAR MED FILM. DE HAR SPELA IN 1 TIMME MED THEO, NELLIE OCH JONATAN.

DÄR HÖR JAG THEOS RÖST, DEN SOM JAG INTE KOMMER IHÅG. DET ÄR EN MÄRKLIG KÄNSLA ATT SE NÅGON SOM MAN VET INTE ÄR LEVANDE BLI LEVANDE IGEN…MÅNGA KÄNSLOR KOM FRAM INOM MIG.

DET GÖR ONT MEN SAMTIDIGT EN STOR TACKSAMHET.

VILL BARA SÄGA TACK IGEN TILL ER BÅDA!

MÅNGA KRAMAR SOM KÄNNS TILL ER ALLA SOM ORKA FINNAS TILL FÖR OSS/MIMMI

MIN KROPP SKRIKER EFTER DIG THEO, MIN LÄNGTAN ÄR SÅ STOR.  ATT DAG EFTER DAG , MÅNAD EFTER MÅNAD , ÅR EFTER ÅR GÅ TILL KYRKOGÅRDEN FÖR ATT ”HÄLSA” PÅ DIG. JAG KAN INTE ENS FÅ GE DIG EN KRAM, INTE ENS FÅ SÄGA TILL DIG HUR MYCKET JAG ÄLSKAR DIG.

JAG FÅR SÄGA DET HÄR..JAG ÄLSKAR DIG THEO TILL SLUTET AV EVIGHETEN, STARKT OCH HELA TIDEN ÄR DU I MINA TANKAR/MAMMA