Ibland har korta meningar stor betydelse…

STOP THE MUSIC…

STOP MY LIFE…

STOP MY WORLD…

STOP THE TIME…

FOR A MOMENT…I MISS YOU SO MUCH THEO…I WANT YOU BACK/NELLIE

Nellie har ju börjat trean nu och de engelska orden bubblar ur henne…ofta undrar jag var de kommer ifrån…denna underbara dotter som ser igenom mig och kan läsa mina känslor så lätt!!!

 Tänker på timmarna innan vi satt och åt frukost och vi pratade med varandra och allt var okej…några timmar senare fanns du inte mer…fortfarande är allt så overkligt. Det är så svårt att ta in känslan…

Tänker på att du skulle fyllt 14 år den 2 september…ändå har det gått 3 år och 4 månader sen jag kramade om dig sist…jag längtar efter dina kramar Theo.

Jag längtar efter att få tala med dig.. att få umgås med dig att få se dina grå-gröna ögon och höra din röst. Jag längtar så…

Det gör även din lillasyster Nellie, hon bär dig med sig varje dag. Hon saknar dig . Nu när hon börja kunna skriva och uttrycka sig så forsar orden ur henne. Hon kan sitta och skriva i timtal, inte bara om dig…utan om allt och skriva sagor. De slutar inte alltid lyckligt kan jag säga.  Men jag tror hon hittar kraft från orden…hittar ord som förklarar hur mycket hon saknar dig!!

Utanpå syns ingenting om hur jag mår på insidan…där är allt trasigt…allt Theo. Jag blöder…

Jag kommer på mig själv att jag inte ”andas”, jag tar bara lätta andetag så jag överlever…sen när jag är hos min psykolog  börjar jag andas. Låter säkert helknäppt men jag kom på det i torsdags när jag var hos honom. Då kom de djupa andetagen och jag släppte taget om mina känslor och tårarna bara strömmar ner för kinderna…jag håller så mycket inom mig. Näsan svider när jag går ut från honom…men känslan att det lättat lite av allt som finns inom mig känns skönt. Det varar  bara för en stund…men jag njuter av den…

Tyngden från mitt bröst är borta för en stund…men den stora saknaden efter dig Theo försvinner aldrig…aldrig

Du går bredvid mig varje dag…i tanken och i mina steg

 

Jag öppnar ögonen varje dag…varje dag …UTAN DIG…

Men inte en enda dag går utan att du är med mig älskade Theo.

Jag  läser ofta  en sida av en mamma som heter Birgitta och hennes saknad om sin dotter Carola, alltid närvarande sorgen och saknaden… tack för att du delar med dig…läs den!

Till min andra mamma som jag skriver till, som mina tankar går till ofta, hon delar med sig med vackra bilder på mina barn…tack för att du finns.

Till er alla som orkar med mig …kramar från HELA MITT HJÄRTA/mimmi

Avslutar med en dikt som finns att läsa på Birgitta´s sida om Carola…

Dessa dagar…

Dagar då vi inte tror vi ska överleva…

förundrar vi över att våra hjärtan fortfarande kan slå

Dagar då vi inte tror vi ska orka gå vidare…fortsätter vi ändå.

Dagar då vi inte tror att solen finns mer

förundras vi över att den lyser igen…

Dagar då vi tror att det aldrig blir en ny dag

förundras vi över att det blir en natt och en ny morgon kommer…

Dagar då vi aldrig mer tror att vi ska skratta

häpnar vi över att vi ändå kan det…

Dessa dagar över lever vi TROTS ALLT…

greppande efter det sista halmstrået

slår våra hjärtan ändå…uttröttande somnar vi i natten…

morgonen kommer TROTS ALLT och vi fortsätter att gå vidare…

Dagarna fortsätter att gå vidare…livet kämpar vidare tappert och segt för det oss framåt…

FAST DET FINNS DAGAR DÅ…..författare okänd.

Det är svårt att leva livet så som det blivit…så svårt och det gör ont.

ÄLSKADE NÄR OCH KÄRA…LOVE YOU ALL./Mimmi

 

Ännu en födelsedag utan födelsedagsbarnet..

Nyfödd  Theo som doftade så underbart..lagom stor..väldigt söt. Den 2 september såg vi dig första gången.

 

 Theo i farten bland raukarna i Byrum. Han älskar att vara ute…

 Theo är den perfektaste storebror´n för mig…Nellie

 Theo med sin älskade traktor mössa…det var så utänjd till slut som den hängde ner för ögonen…

 Buskillen….han hade en mörkblå också…

Känslorna river så starkt inom mig, det värker och det gör så ont.

Ytterligare en födelsedag utan min Theo, i morgon skulle han fyllt 14 år!

14år…

14år…

Det är så många känslor inom mig, som jag skrev så har jag svårt att hålla dem innanför min kropp. Nu strömmar de ut i varenda cell…saknaden, smärtan, tomheten och gränslös kärlek.

Jag önskar så att vi fick dela en dag…en dag. Det är inte mycket om jag tänker efter HUR MÅNGA DAGAR JAG MÅSTE LEVA UTAN DIG NÄRA MIG FYSISKT. Jag saknar att vara nära dig älskade Theo…vill vara nära dig!!!

Jag har ofta tänkt tanken när jag hör texter från olika sånger, tex hur kan man tappa orken att andas…inte svårt alls…att mista sitt barn gör att man inte vill andas mer. Att andas är svårt och tungt, vet inte hur många gånger om dagen jag tar djupa andetag.

Läste även på tv:n ett par rader…tiden läker alla sår…men tänk om såret inte hinner läkas innan min tid här på jorden har runnit ut!  De raderna är så starka och sanna, för så är det. Mitt sår, mitt öppna blödande sår efter min son kommer aldrig läkas. Så är det bara…de vet alla som mist ett barn.

Att bara behöva vakna varje morgon och veta att det är sant…det är ingen ond dröm…minnen som kommer över mig med jämna mellanrum och hur oerhört svårt det är att minnas. Både vill och inte vill.

Höra Nellie´s förtvivlan i rösten när hon kommer krypande upp i knät…

-mamma, jag vill så gärna krama Theo…mamma…jag vill att han ska komma hem igen

Då för 14 år sen var vi på bb och såg in i dina ögon för första gången. Kärleken till dig är gränslös och djup och för evigt.

Men jag vet att han finns i min närhet, det är bara så svårt att inte vara honom nära…omänskligt faktiskt!

Samtidigt en stor tacksamhet för våra vänner och nära och kära som gör så gott de kan för att lindra vår sorg och mer där  till, mitt hjärta väller över av känslor till dem. Ni är vår trygghet och jag hittar inga ord att säga hur mycket ni betyder för oss. TACK!!!

TACK mina vänner på nätet för att ni delar med er av tankar och känslor, det är ovärderligt, ni hjälper mig mer än det finns ord till.

Mitt hjärta fylls även av gränslös kärlek till mina andra barn och min man, är så tacksam att de finns och jag kämpar varje dag för deras skull. Att få en kram runt benet av Jonatan…ekkar dig mamma…att se in i Nellie´s ögon och säga att jag är  så stolt över henne, för det är jag verkligen…

Mitt hjärta fylls av oerhörd tacksamhet att just jag får och fick vara Theo´s mamma…tack Theo för att du valde just mig!!!

Min kärlek till dig går genom livet och döden med mig, inte förrän den dagen vi möts igen kommer jag känna mig hel och det öppna såret läkas.

Grattis Theo på din 14-års dag… hoppas du är i närheten och att morfar busar med dig.

Varje dag, varje minut av dagen finns du i våra tankar och i våra hjärtan. Kramar som far genom luften upp till himlen och ber att du kan känna vår längtan och saknad efter dig.

Älskar dig…Mamma o Pappa  lillasyster Nellie och Jonatan.