5år sen jag kramade dig…

För 5 år sen förändrades vårat liv, Valborg 2006…vi kommer Alltid vara En för Lite i vår familj..

Igår hade jag fysiskt ont i hjärtat, jag tror jag inbillar mig men herregud vad det gjorde ont. Svårt att få luft och bröstet spränger.

Från att gå i vardags saknaden efter Theo, den som alltid finns omkring mig varje dag…till att bli skinnflådd och smärtan är så påtaglig att jag är öm över hela kroppen. Beröring gör ont…av längtan o saknad. Speciellt till valborg och månaden efter, Theo´s födelsedag och julen. Det är allra värst.

Fler frågar sig hur man klarar av att Leva utan sitt barn…Det gör man inte…Man får leva med sorgen, saknaden och tomheten i resten av sitt liv.

 Den här bilden hade vi på din kista …

Har länge funderat på att tatuera in dig för alltid på min arm..den 28/2 gjorde jag det…

Hittar inga ord en dag som denna …Allt jag vill är att säga till dig Theo..

-MAMMMA SAKNAR DIG VARJE DAG  OCH ÄLSKAR DIG TILLS MITT HJÄRTA SLUTAR SLÅ OCH VI SES IGEN…

 

Jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig…

När tystnaden lagt sig  inom mig ser jag dig framför dig, hör dina hjärtslag tätt intill mig när jag kramar dig, ser dina grå-gröna ögon och solblekta hår full av liv och glädje..det är så jag ser dig Theo. Tänker på alla saker du hann med och alla avtryck du gjort i många människors liv.

Tack alla älskade nära och kära som tänker på oss och tänder ett extra ljus för våran saknade Theo..tala om honom, det gör mig glad…Mimmi

Älskar och saknar mina vakande änglar som finns nära oss…ni finns alltid i våra tankar. Mamma Mimmi

13 svar to “5år sen jag kramade dig…”

  1. Älskade Mimmi, du skriver så vackert om din älskade Theo, man blir så rörd…..tänker på er!
    Underbar tatuering, tänk att Theo är med dig varje dag…..

    Många tusen kramar från Marie

  2. Tänker på er idag…..<3
    kram susanne

  3. Birgitta Says:

    Den fysiska smärtan du känner i kropp och själ är inte inbillad den är verklig.
    Jag tände ett ljus för din son på Valborg och tänkte på dig och så har jag nämnt dig i min blogg men inga namn. Som du skriver så kommer saknaden att finnas till sista andetaget. Dagen närmar sig för min dotters årsdag 6 maj, 7 långa år har gått och hela kroppen skriker av smärta och tårarna finns där hela tiden, det gör ont.
    Du skriver så fint om din son jag förstår din längtan och saknad och alla minnen som kommer fram.
    Många, många hjärtekramar till dig och familj. Hoppas att sol och värme gör det lite lättare att stå ut med smärtan. Vilken fin tatuering och text du gjort.

    Kramar om/ Birgitta, Carolas mamma

    • Tack för tanken om oss..ja ibland gör det så ont. Både inom mig och utanpå.
      Tänker på dig och ljuset är tänt för din älskade Carola.
      Mimmi

  4. Birgitta Says:

    Tack Mimmi
    Skall berätta I veckan som gick var jag barnvakt till min lilla sondotter 3 år.
    Min svärdotter berättade att när Miranda var hos sin mormor hade hon helt spontant sagt, Carola är i sitt hus ensam men hon är glad inte lessen. Jamen hon är ju i himlen sa mormodern. Nej, sa Miranda hon är i sitt hus ensam och hon är inte lessen utan glad. Till saken hör att hon inte vet var det huset är för hon har ju aldrig träffat sin faster och hon var bara 2 mån gammal när hon var där och aldrig senare och dessutom står det huset tomt för det mesta eftersom Carolas sambo jobbar utomlands och sällan är hemma. Visst är det märkligt .
    Kramar
    Birgitta, Carolas mamma

    • Hej..

      många oförklariga saker hör jag från våran son´s mun, han har inte träffat Theo.
      jag tror de ”känner” och ”ser” och ”hör” saker vi inte gör.

      J leker gärna med kossor medans Theo var en traktor gubbe…en dag när vi har talat om just det här som skiljer de åt så kommer J hem och radar upp alla traktorer han själv har och Theo´s gamla.
      Visar och pekar på hur många traktorer han har….precis som storebror visar och hör vad vi säger.
      -jag finns har i närheten av er alla…mamma. Så hoppas jag budskapet är. Att de har det bra och inte är ledsna.
      Kramar i massor vännen/ Mimmi

      • Visst är det märkligt med din sondotter…ta det som en bekräftning att de finns i vår närhet..kramar igen

  5. Birgitta Says:

    Ja jag tar det så och du med eller hur, så klart finns de med oss. Som du säger så känner också din yngste av sin storebror det visar han ju på sitt sätt att rada upp traktorerna, det tror jag på. De är oförstörda av andra och så öppna.
    Hjärtekramar
    Birgitta, Carolas mamma

  6. Susanne. Says:

    Ja du Mimmi tänk vad åren går fast man ibland tycker det står stilla. Tänker ofta på er vid Valborg och hur jobbigt ni måste ha det mellan varven. Fick bara helt nyligen reda på att du har en blogg om Theo. Blev då tvungen att gå in och läsa nästan allt du skrivit och du skriver såååå mycket klokt och tankvärt. Vissa saker som du berättat om gör mig så tårögd och berörd på alla sätt. Peter har fortfarande kortet på Theo uppställt i sitt rum. Tror inte han glömt, fast han inte pratar så mycket om honom längre. Vet bara att han tyckte Theo var en helt underbar kille. Den snällaste. Han kunde säga många gånger när han hade det jobbigt i skolan att jag ska bli som Theo va.

    Tänker på er/ Susanne. Peters mamma.

  7. Susanne. Says:

    Som Theo va skriver jag med det menar jag alltid så snäll, omtänksam, hjälpsam, aldrig elak eller dum. Så sa Peter ofta om Theo.

    • Tack för orden om Theo..de värmer.
      Jag längtar efter att få höra saker om Theo..tack!
      Har haft jobbigt att vara i stora folksamlingar, men i år så tog vi oss i kragen och åkte ner ett par timmar på crusingen.
      Träffade många vänner och fick kramar.
      Sen att få se Peter och dig och ge en kram var så fint!
      Peter har blivit så lång och ståtligt kille..

      Hälsa honom så gott och många kramar som känns!
      Mimmi

Lämna en kommentar