Saknar dig älskade Theo
OM DU BARA VISSTE HUR MYCKET JAG SAKNAR DIG VARJE SEKUND AV MIN VARDAG…HUR MÅNGA GÅNGER DYKER INTE DU UPP I MINA TANKAR…KÄNNER MIG SÅ ENSAM I MIN SORG..DEN KAN JU INGEN ANNAN DELA…
MAMMA SAKNAR DIG THEO..SAKNAR DIG SÅ MYCKET. TÄNKER PÅ DIG…IGÅR- IDAG..OCH I MORGON SÅ KOMMER DET HÅLLA PÅ TILLS VI MÖTS IGEN.
ÄNDÅ ÄR JAG SÅ TACKSAM ATT JAG FICK HA DIG I NÄSTAN 11 ÅR, VI HANN MED MYCKET O JAG FICK KRAMA OM DIG O SÄGA ATT JAG ÄLSKAR DIG FLER GÅNGER ÄN JAG KAN RÄKNA TILL.
VISST TÄNKER JAG PÅ ALLA SAKER DU O JAG ALDRIG HANN MED…
MAMMA SAKNAR DIG…JAG SAKNAR DIG SÅ DET GÖR ONT..DU ÄR SÅ ÄLSKAD. TROR JAG BLEV EXTRA PÅVERKAD IDAG NÄR JAG LÄSTE OM EN GAMMAL DAM PÅ 88 ÅR SOM INTE FICK GÅ PÅ SIN SON´S BEGRAVNING FÖR ATT HENNES RULLSTOL VAR FÖR BRED…
THEO´S BEGRAVINING KOM ÖVER MIG OCH DÅ ÄR DET KÖRT…DÅ RAMLAR JAG NER I DET DJUPASTE SVARTASTE HÅLET…UPPLEVER HELA DEN DAGEN IGEN…JOBBIGT.
JAG SAKNAR DIG…
Theo Vår Ängel 
september 15, 2011 den 5:33 e m
Hej vännen
Denna eviga saknad som vi har fått livstid på, detta aldrig mer. Så många tankar så mycket ogjort tillsammans med vårt älskade barn.
Den tomma stolen. Berg o dalbanan som man åker titt som tätt och som stundom får oss falla rakt ner utan fallskärm.
Änglamammor är vi men var får vi kraft ifrån att orka med vardagen och de oförstående som tar så mycket energi som man behöver för att klättra vidare för att hålla ihop familj och annat som måste fungera. En kraft är de barn o andra vi har kära och som finns här.
Så lite som behövs för att man skall tappa ork men ändå kämpar vi på hela tiden med all den smärta vi bär inom oss och som vi inte kan förmedla med ord alla gånger för det finns inga ord att beskriva den.
Men vi försöker och kan njuta av våra barn här på jorden och annat som är bra, vi har och behöver livskraft för och från nära.
Kanske skriver jag märkligt men det kommer bara ut spontant.
Önskar dig ro, önskar dig kraft och många varma ombryende kramar
Kram
Birgitta, Carolas mamma
september 16, 2011 den 6:19 f m
kram kära Birgitta
Jag känner mig så trött och sliten. Orkar ingenting!
Du skriver precis som det är…
Du ger mig kraft idag…tack för att du finns i min data värld.
Känner mig ensam…
Sänder alla kramar med värme o styrka till dig med/Mimmi
oktober 6, 2011 den 10:39 e m
Denna ensamhet som man känner och har trots människor runt om den gör också ont men det är väl så det är, var och en är ensam i sin sorg och saknad, de är så många tankar vi har som vi aldrig kan uttrycka i ord utan vi bär dem inom oss. Jag känner också den ensamheten.
Här kommer i alla fall många kramar och ta vara på dig
Birgitta, Carolas mamma
februari 6, 2012 den 11:29 f m
Hittade din blogg och ville bara skicka massor med styrkekramar.
februari 6, 2012 den 12:22 e m
Tack snälla för omtanken….det är bara vi som varit med om det som vet hur det känns…hur tufft livet har blivit. Kramar till dig med. Mimmi
februari 22, 2012 den 10:50 e m
Hej vännen
Tittar in för att jag tänker på dig och sänder en kram också.
Birgitta, Carolas mamma
april 12, 2012 den 9:42 e m
Tittar in igen tänker på dig och sänder kraft och kramar. Jag vet ju du har mycket att göra och det är svårt få kraft att skriva men vi hörs ju lite utanför bloggvärlden också ex fb o annan. Kram kram
augusti 29, 2013 den 5:04 e m
Tittar in lite då och då. Men jag förstår du har fullt upp. Det händer ju trots allt en hel del i ditt liv med barnen som växer och blir stora och vemodet förstås för den man miste. Vi ses ju lite på facebook. Jag skriver fortfarande i min lite då och då. Tack för du tittat in. Hjärtekramar från Birgitta, Carolas mamma