Arkiv för december, 2009

Låt alla stjärnor lysa starkare…

Posted in Okategoriserade on december 30, 2009 by theo95

Låt alla stjärnor lysa för våra barn i morgon-starkare än vanligt… 

Skriver några rader av Atle Burman

MÖRKRET HAR OCKSÅ ETT LJUS..MEN DET ÄR OSYNLIGT FÖR VANLIGA ÖGON….

MAN MÅSTE BLUNDA OCH ÖPPNA SIN SJÄL…FÖR ATT KUNNA SE…

Jag tror att Du ser oss Theo…önskar så att jag kunde se dig med. Känna dig när jag får vara ensam och i lugn det gör jag redan…

I morgon är det den fjärde nyårs-afton utan dig vid våran sida.

Vi kommer tillbringa den med några av våra absolut nämaste vänner. Det känns tryggt och avslappnade. Där behöver jag inte ha någon mask. Där i en av  familjerna bor en  av Theo´s bästa vänner..hu vad raketer han kommer att skjuta- för din del med Theo!!!

Ska gå och tända till dig och strö stjärnor på din plats..silverstjärnor…

 

Vi ska försöka tända en himmelsk lykta åt dig i morgon med, det gick ju förra året. Förra året- det känns som bara för en stund sen.

Fyra nyårs afton utan dig, overkligt men sant Theo gubben. 

Du syns inte fysiskt och det gör ont att tänka på, att bara nudda tanken är olidligt och smärtsamt. Du syns inte men finns ständigt bredvid mig och i mina tankar. 

Hoppas  Du , pappa Lasse och alla andra nära som finns vid eran sida, bortom stjärnorna, i himlen och regnbågens slut finns vid våran sida i morgon. Ge oss styrka att möta ett nytt år- älskar er  så mycket att det värker i mitt hjärta. Saknar er för evigt- kramar i massor tills vi ses igen/mamma-mimmi

Till mina älskade nära och kära…Tack från djupet av mitt hjärta att ni finns!Mimmi  

Tänder ett ljus…

Posted in Tänder ett ljus... on december 23, 2009 by theo95

ÖNSKAR ER ALLA EN FRIDFULL JUL…

Tog in granen i tisdags…Theo älskade att ta in granen. Det hugger tag i hjärtat av enorm saknad och tomhet. I granen har vi trähjärtan med bilder på Theo. Han sitter och dinglar där bland glitter och ängla-ljus.

Har masken på för mina andra 2 barn, men tårarna bränner innanför ögonlocken hela tiden och klumpen i halsen försöker jag svälja.

Tar ständigt djupa andetag och försöker släppa ner mina axlar som är så spända.

Vill bara skriva några dikter och sända många kramar till mina älskade vänner  och nära som betyder mer än det finns ord för.

Ett ljus för dig….

Julen är här och jag tänder ett ljus för dig

Ett ljus som lyser klart och förmedlar din närvaro

Du är här hos oss fast vi inte kan se dig

Du finns med i gemenskapen 

Du finns i glädjen

Du finns med i alla tankar och det vämer mitt hjärta

Mitt barn, vi tänder ett ljus för dig

Du finns med oss i Jul, jag tänder DITT ljus i jul.     Birgitta Engwall

På julafton kl tre så tänder alla ljus i den föreningen vi är medlemmar i. Runt om i Sverige och utomlans tänds det ljus för våra älskade barn.

Avslutar med en till dikt

Det är så lite man vet…finns det en annan verklighet?

Ett liv. en annan existens när man passerar dödens gräns.

Jag både hoppas och jag tror att man på andra sidan bor.

Uti en underbar miljö och aldrig säger man ADJÖ… författare okänd.

Tack suss för bilderna…kramar.

Älskade Theo…du finns i min själ, i min kropp, i mitt hjärta och mamma saknar dig så det gör ont. Du andas genom mina andetag och lever i mitt blod. Du är för alltid förankrad i mig. Längtar tills vi ses och aldrig mer behöver säga farväl…god jul älskade unge!!! vill ha dig här..mamma.

Hjärnan förstår med hjärtat vill inte…så är det bara!!! 

 

Målar dig inom mig…

Posted in Målar dig inom mig... on december 19, 2009 by theo95

Sitter här och tankarna flyger och far igenom huvudet…

Fortfarande efter 3 år och 8 månader så väntar jag…väntar på att du ska komma hem Theo. Väntar på att du ska sätta dig på din stol…stolen som gapar så tom varje dag.

TOMHETEN OCH SAKNADEN OCH LÄNGTAN ÄR TOTAL!

Jag målar våra stunder tillsammans, de vi skulle haft inom mig…

Målar dig framför mig i knät, där jag kan känna din värme och höra ditt skratt.

Målar dig med skitigt händer och rufstigt hår och glimten i ögat.

Målar dig med våra händer tillsammans och mina händer runt ditt ansikte och hur våra ögon möts.

Målar dig med Nellie, hur ni åter igen leker och busar med varandra.

Målar din själ tätt intill min.

Målar dig när du hämtar korna med moppen som du skulle haft.

Målar dig med dina fina vänner.

Målar dig med pappa, då ni går tätt intill varandra och pratar..eller rättare sagt du pratar…

Målar dig när du öppnar dina presenter. Målar ditt leende av glädje

Målar dig bredvid mig i bilen…

Jag målar dig inom mig Theo, allt jag saknar så mycket att det gör ont inom mig. 

KRAMARNA..RÖSTEN…DITT LEENDE…DITT PRAT…DIN NÄRVARO…

Jag sluter ögonen och ser dig framför mig. Jag ber att du är väl omhändertagen, att du inte känner rädsla och att du njuter av din tid i evigheten. Jag längtar tills vi ses min älskade Theo.

Vi som mist våra barn står med ena benet i livet och det andra i döden. Hörde vad en annan pappa sagt..jag är på plats men inte på plats.

Lite så är det, vi är här men ändå inte aldrig riktigt här. Tankarna är splittrade inom oss. Hela tiden går vi på en tunn tråd,  kroppen är alltid på, svårt att slappna av – rädslan att tråden ska brista är stor.

Jag målar dig inom mig Theo…målar dig när vi står framför varandra igen och kramas. Kommer aldrig släppa dig igen….aldrig mer…

Saknar dig Theo mer än det finns ord..det vet du! Älskar dig…mamma.

Till mina andra kära vänner och familj… de jag träffar och inte träffar..ni gör att det är värt att kliva upp ur sängen. Älskar er alla/mimmi