Det gör så ont att vakna varje morgon, det gör så ont att det är sant
Det gör så ont i hela mitt hjärta, att du inte finns nära oss
Det gör så ont att andas utan dig, det gör så ont att leva utan dig.
Det gör så ont att låtsas vara stark, när jag egentligen inte orkar
Det gör så ont att du min theo bara blev 10½år
Det gör så ont i hela själen, det känns som ett sår som aldrig kommer att läkas
Det gör så ont att inte få krama dig, det gör så ont att inte känna din doft
Det gör så ont att inte att få höra din röst, det gör så ont att ha förlorat dig
Det gör så ont att det är sant
När Dina steg har tystnat, finns ändå ekot kvar
När Dina ögon har slocknat, vi alla minnen har
Dikt skriven av Leilla Schenberg, lite omarbetad av mig. Den är så stark! Precis så känner jag…
Det gör så ont att jag börjar förstå att det är sant,, jag ska leva så här i resten av mitt liv. Jag kommer att göra så gott jag kan för mina andra barn, givetvis!!! Men en stor del av mitt hjärta är med theo. Jag älskar dig gränslöst, det vet du theo. Ibland blir dagen bara för tung och känns som den aldrig ska ta slut. För det mesta har jag en mask på mig, orkar inte och vågar inte släppa fram all min sorg. Då blir jag nog inspärrad. Kroppen säger till mig hur mycket jag får sörja för att inte bli galen. En tröst i det hela är att theo lämnade denna värld när han var som lyckligast, han var inte hotad, rädd eller ledsen. Men min sorg är tung att bära. Låt mig få gråta, be mig inte att glömma, det vore att förneka. Säg aldrig att tiden läker alla sår, skorpan rivs så lätt upp. Be mig inte vara stark, jag har förlorat min son,
Nu står min dotter och vill ha datorn och jag kan inte samla orden jag vill skriva. Jag älskar er mina nära och kära. Tack för att ni finns, utan er skulle min värld rasa!!! kramar/mimmi
Theo Vår Ängel 