I TISDAGS ÅKTE VI TILL KOLMÅRDEN I TVÅ DAGAR, FÖRSTA LEDIGA STUND SEN THEO LÄMNADE OSS. VI HAR INTE HAFT ORK ELLER LUST TILL ATT GÖRA NÅGOT. DET FINNS INGEN ENERGI!!!
DET GICK SÅ DÄR, NELLIE VAR SPÄND AV FÖRVÄNTAN. MEN TÅRARNA GICK INTE ATT HÅLLA TILLBAKA DEN ANDRA DAGEN. LÄNGTAN EFTER THEO BLEV FÖR STOR FÖR HENNE. HAN FATTAS OSS I ALLT VI GÖR, SÄGER OCH TÄNKER.
DET ÄR OFATTBART ATT JAG ALDRIG MER SKA FÅ KRAMA OM HONOM, HÖRA THEOS RÖST OCH SE HANS FINA ÖGON. JAG TJATAR OM DETTA MEN DET ÄR NOG FÖR ATT FÖRSTÅ DET SJÄLV. DET ÄR SÅ OERHÖRT SVÅRT ATT TA IN. JAG VILL INTE VETA ATT DET ÄR SANT. DET ENDA JAG VILL ÄR ATT HAN SKA KOMMA TILLBAKA IN GENOM DÖRREN.
VI VAR DÄR MEN TANKARNA VAR HOS THEO HELA TIDEN. SOM MIN MAN SÄGER …-JAG TALAR MED THEO INNE I HUVUDET JÄMT. SAKNAR HONOM OCH LIDER GÄRNA BARA JAG VET ATT THEO INTE GÖR DET.
JAG GRÅTER INOM MIG VARJE SEKUND AV LÄNGTAN, SAKNADEN EFTER SITT BARN ÄR OBESKRIVLIG. DET KÄNNS SOM ATT JAG FRÖS TILL IS VALBORG 2006 OCH BÖRJAR FÖRST NU TINA UPP. NU ORKAR JAG TÄNKA PÅ MINNEN, NU KOMMER DET TILLBAKA. HELA OLYCKAN OCH VAD VI SA TILL VARANDRA, VAD SOM HÄNDE RUNT OMKRING OSS.
NELLIE SA HÄROMDAGEN ATT HON OCH FARFAR TALADE I RAMSOR.
-VAD DÅ? FRÅGADE JAG.
-JO, FARFAR SA EN MENING OCH JAG SA EN MENIG TILL FARMOR. THEO EN OLYCKA, ABULANS,FINNS INTE MER, MAMMA OCH PAPPA VILL ATT VI SKA KOMMA IN TILL SJUKHUSET.
-VAD HÄNDE? FARMOR SATTE SIG NER OCH GRÄT SA NELLIE.
JAG SOV JU HOS MORMOR OCH MORFAR KJELLE, NI GRÄT SÅ MYCKET OCH VAR TYSTA SA HON I NÄSTA ANDETAG.
DET ÄR MÅNGA MINNEN SOM ÄVEN KOMMER UPP FÖR NELLIE. HON SA SJÄLV ATT HON INTE VELAT TÄNKA PÅ DEM. HAR GJORT FÖR ONT. DET GÖR FORTFARANDE ONT MEN DET MÅSTE UT. ANNARS BLIR DE TILL EN STOR KLUMP.
JAG ÄR SÅ NERE JUST NU, JAG LÄNGTAR SÅ EFTER THEO HELA TIDEN…
DET ÄR SÅ SVÅRT ATT FATTA, SVÅRT ATT HITTA EN STUND DÄR JAG KAN SÖRJA OCH TÄNKA PÅ MIN THEO. JAG LÄNGTAR SÅ ATT FÅ KRAMA OM HONOM, MIN SON, MIN ÄLSKADE POJK.
SEMESTER UTAN THEO ÄR INGET VIDARE MEN DET VAR EN UTMANING OCH ETT LITET STEG. DET ÄR JOBBIGT ATT INTE VARA HEMMA. JAG VET INTE OM JAG FORTFARANDE TROR ELLER VILL ATT THEO SKA KOMMA HEM OCH ÄR RÄDD ATT MISSA HONOM. DET ÄR SÅ TOMT UTAN THEO SÅ JAG BLIR GALEN.
DU FINNS JU MED I ALLT VI GÖR OCH TÄNKER ÄLSKADE BARN. OM 3DAGAR SKULLE DU BÖRJAT 7:AN MED DINA KLASSKOMPISAR. BÖRJAT DET STORA ÄVENTYRET GENOM LIVET.
DU HAR VÄL OLIKA UPPTÅG OCH ÄVENTYR I HIMLEN MED MORFAR.
KRAM TILL DIG MIN SON I ÄNGLA-RIKET.MAMMA SAKNAR DIG VARJE SEKUND.ÄLSKAR DIG FÖR EVIGT.
TACK NÄRA OCH KÄRA FÖR ATT NI FINNS!!! FÖR ATT NI BRYR ER OCH ORKAR KOMMA TILL OSS. KRAMAR MED VÄRME OCH KÄRLEK/MIMMI
Theo Vår Ängel 